Sagan om Göte - 2

- Jasså är det du som är här!

Göte vände sig om. Det nya biträdet kom med hög fart rakt emot honom. Han slog ut armarna och fortsatte:

- Vad trevligt! Som jag väntat på att du skulle komma hit. Välkommen!

Den nya greppade Götes hand och skakade kraftigt samtidigt som han med ett kort, jag tar över här, knuffade undan Götes tidigare förhandlingspartner. Göte visste han sett honom förut men kunde för sitt liv inte minnas varifrån. Febrilt sökte han i minnet bland alla de tusentals han genom åren tvingat till sig rabatter ifrån men ingenstans dök ansiktet upp.

- Så du letar efter ett nytt, vadå? Handfat? Badrumsspegel? Toalettstol?
- Jag letar faktiskt efter ett...
- Nej vänta, säg ingenting! Det spelar ingen roll. Vad du än vill ha så får du det till specialpris! Som jag längtat efer den här dagen! Ända sedan vi senast sågs. Nå vad letar du efter?

Göte tvekade. Specialpris? Det var något skumt med det här.

- Hörde du kanske inte vad jag sa? Vad letar du efter?
- En jacuzzi, jag menar badkar, stammade Göte fram.
- Ett badkar! Så då är det ju passande att vi faktiskt står rakt framför ett. Femtusen niohundranittiofem. Det låter hemskt dyrt tycker jag! Eller vad säger du?
- Ehh.. jo.
- Vad skulle du säga om femhundra?
- Jo det låter ju bättre såklart...
- Femhundra och så en liten sak till...
- Femhundra och en liten sak till?
- Ja, en liten, ska vi säga, hemuppgift... inget svårt. Bara något du lovar att göra när du kommer hem!
- Jo men det beror ju på vad det... för något.

Det nya biträdet såg sig belåtet omkring, sedan böjde han sig fram och viskade i Götes öra.

Fortsättning följer...

Sagan om Göte - 1

Göte var en sån man kunde misstänka skulle försöka pruta med kaffeautomater, bara han haft möjligheten. Men inte för att han var fattig - nej snarare var det tvärtom och kanske var det just därför som varje liten utgift gjorde sig smärtsamt påmind i magtrakten som en groende oro som aldrig helt upphörde innan han åtminstone fått halva reapriset. Så även denna lördagseftermiddag.

- Sextusen? För ett badkar! Det är ju rena rånet!
- Jag har redan gått ner så mycket som jag kan, sa butiksbiträdet och såg generat bort mot två nyanlända kunder som stannat upp för att stirra. Och dessutom är det som jag tidigare sa faktiskt en jacuzzi…
- En vadå jacuzzi för någonting? Det var det löjligaste jag hört, sa Göte och såg även han bort mot de nyanlända. Allt gick precis som han tänkt sig. Han drog återigen in andan för en ny attack. Min bäste herre, bara för att det råkar blåsa lite bubblor till höger och vänster så blir det ingen jacuzzi. Det borde ju ni om någon veta – är inte det här en badrumsbutik?
- Jo visserligen men nu är det så att jag är ny här och jag har inte…
- Dessutom så är det begagnat, avbröt Göte. Han kände tydligt hur han började få övertaget.
- Ja, det är ett skyltexemplar men ingen har använt det.
- Hur vet du det? Var inte du ny här?
- Jo men jag tycker jag borde veta om någon badade…
- Hur då?
- Hur då? Ja, jag…
- Ni vet uppenbarligen inte vad ni talar om! Men jag ska ge er ett bra erbjudande tvåtusen femhundra jämt. Nå hur låter det?

Biträdet tvekade.

- Då säger vi tvåtusen! Göte tog biträdets hand och skakade kraftigt. Var kan jag betala?

Magknipet hade nu nästan helt ersatts av en jublande triumfkänsla som dunkade i bröstet. Göte drog fram plånboken ur fickan och tog upp två nypressade tusenlappar. Biträdet backade två steg och såg sig generat omkring. De andra kunderna stirrade alltjämt. Det skulle gå hem! Tvekande höjde biträdet handen för att ta emot pengarna. Just då kom ytterligare ett biträde in i butiken.

Fortsättning följer...

 

Just nu tänker jag på alla de små utgifterna

Just nu tänker jag på alla de små utgifterna på dina föräldrars specificerade telefonräkning som kommer från dina samtal till mig. Alltid efter sju, det blev ju så mycket billigare då… men ändock, en kostnad, mobiltelefon blev enda möjligheten sen jag flyttade.

Det fascinerar mig hur kostnaderna tycks variera med tiden.

Först är posterna höga, 30 kronor, 24 kronor, 40 kronor: den gången minns jag tydligt. Sedan sjunker de till 14, 12, 12, 4 och 7.

Två veckor går.

Nu följer ett mörkertal som utgörs av upptagettoner och sedan, efter ytterligare en vecka, ett misstag - 64 öre.
- Vem, ja hej, du jag tänkte faktiskt ringa dig men jag… ja just det, men kan jag ringa dig sen?

Så uppblandas den tutande tomheten med posterna 70 öre, 87 öre, 95 öre, 1,60. Telefonen är avslagen och en inspelad röst tar över:
- Hej jag kan inte svara just nu men lämna gärna ett meddelande efter pipet.

Samma glada uppmaning varje gång, samma uppmaning men olika svar.

Meddelandenas inövade spontanitet får en allt desperatare underton.

Och sedan brister det, 5,40 5,40 5,40 5,40.
Du har 4 nya meddelanden och tio minuter jag aldrig kommer att glömma.

Och här tar räkningen slut. Kvartalet är över, någon river loss inbetalningskortet, betalar och går vidare. Men om någon skulle bekymmra sig om att räkna samman blir min skuld till dina föräldrar 169 kronor.

Min skuld till dig vill jag helst inte räkna.

Jakten på den största kärleken

Vi träffades i en buss
........- På en hållplats
........................- Ett tillhåll
........- Ett titthål i en dörr
................- På ett diskotek

OROMATISKT JA VISST!

Du sa hej
..............- Kan du vara tyst!
.......- Sluta trängas
.......................- Ursäkta står du i kö?
.................- Vad är klockan?

Och jag stammade tillbaka
...................................- fel svar!

...eller bara stod och log
...................... eller glodde...

...trodde det här skulle bli vilken dag som helst
med det blev våran första

Så här i efterhand inbillar vi oss att det var något stort
...........................- Fantasiskt!
................- Storslaget!
......................- Fullskaligt!

...istället för en vanlig regnig torsdag
........................på väg hem...
...............................på väg att lämna in en deklaration...

...på väg att träffa den rätta som man kanske aldrig
mötte för att man snubblade på fel persons skosnören!

Och nu handlar jag i hennes butik men jag har fru och
barn och det regnar utanför då jag skyndar till henne
för att lösa in en rabattkupong som redan gått ut och

........Och hon svarar:

...det är försent och jag är blöt, blir arg, knyter skorna och går.